Om alternativ filmstruktur - Linda Aronson, en sann pionjär

Hon ger sig på det de flesta andra skyr som pesten, filmer med multiplotstruktur och uppbruten tidsordning. Man kan inte annat än beundra Linda Aronson när hon kastar sig över uppgiften att försöka hitta användbara mönster i de filmer som vägrar låta inordnas i det traditionella systemet med tre akter.

I april var hon i här i Stockholm och höll kurs inom ramen för Filminstitutets årliga inspirationshelg Drömfabriken >>

Den som brukar brukar få äran av att ha introducerat multiplotberättandet är regissören Robert Altman med filmen NASHVILLE >> som kom redan 1975. Men tekniken att väva samman olika delberättelser fick sitt stora genomslag först efter Altmans succé med SHORT CUTS >> 1993.

Efter det har många av de senaste årens stora framgångar varit byggda på liknande sätt. I den listan ingår t.ex. INNAN REGNET FALLER, MAGNOLIA, TRAFFIC, TIMMARNA, BABEL, SYRIANA, CRASH och de svenska TIC TAC, TILLSAMMANS, FYRA NYANSER AV BRUNT och OM JAG VÄNDER MIG OM för att nämna några av de mest uppmärksammade.

Men den som velat göra film av det slaget har inte precis haft det lätt att hitta ledning i manuslitteraturen. Här har man inte mycket hjälp av varken Christopher Voglers >> mytologiska modell eller John Truby >> med sina 22 steg. Faktum är att de flesta manusböcker diskret undviker ämnet. Av förståeliga skäl. Ju mer bestämt man hävdar nödvändigheten av en fast struktur i olika steg, desto mer besvärande blir det med filmer som byggts på helt annat sätt men ändå gått hem hos både kritiker och publik.

Linda Aronson, en entusiastisk liten tant i sextioårsåldern, är en av de få som verkligen på allvar försökt förstå hur man ska göra. Med stor målmedvetenhet har hon satt sig att klippa upp filmernas olika delberättelser för att kartlägga berättarstrukturer och hur man på bästa sätt växlar mellan sina olika historier.

Det kan bli hur komplicerat som helst.

För Linda Aronson nöjer sig inte med multiplothistorier utan ger med samma iver på filmer som klipper mellan olika tidsplan som ÅTERSTODEN AV DAGEN, DEN ENGELSKA PATIENTEN, PULP FICTION, SHINE, LIFE OF DAVID GALE, 21 GRAM eller FÖRSONING varav flera dessutom blandar multiplot-teknik med uppbruten tid.

I sitt allra värsta exempel LJUVA MORGONDAG >> har hon lyckats identifiera 11 delberättelser som utspelas i 9 olika tidsplan.

Det är lite att bita i. Och det säger sig självt att det inte heller är lätt att i ett litet blogginlägg redogöra för vad hon kommer fram till.

Men några konkreta matnyttigheter kan man man i alla fall vaska fram. Det mest intressanta är kanske att Linda Aronson konstaterar att de flesta av de nämnda filmerna ändå har strukturen med tre akter i botten. Inte när det gäller helheten men att varje enkild berättelse är mer eller mindre byggd enligt den traditionellt mönster.

Sen ger hon också rådet att se till att varje delberättelse fungerar i sig innan man sätter sig med själva sammanfogningen. Hon har också teorier om hur man bäst ska klippa sig fram och tillbaka mellan sina olika storys, dvs. vid vilka punkter man bäst går ur en historia och var man klipper sig in i nästa.

Den som funderar på att skriva sammansatta berättelser av den typen har en hel del att hämta i hennes bok SCREENWRITING UPDATED >> som också behandlar olika sidor av kreativiteten och hur man kan konkret kan arbeta för att få fram idéer till sin filmberättelse.

Ett sympatiskt drag är att Linda Aronson inte påstår sig besitta hela sanningen. Även om det ibland blir lite väl mycket katalogiserande uppräkningar av olika strukturvarianter, är boken i stort pedagogiskt upplagd med många exempel. Där finns också en mängd checklistor att pricka av under olika delar av skrivprocessen. Klart läsvärd alltså för den som letar efter alternativa sätt att berätta.

© adastra media

---

Andra bloggar om : att skriva manus, multiplot, linda aronson, alternativ berättarstruktur

Mangling om uppstyckad struktur

TUFFA DAGAR MED LINDA ARONSON

De flesta av oss runt 80 deltagare mer eller mindre vacklade ut efter de två dagarnas fördjupning med LINDA ARONSON som SFI arrangerade i samband med årets upplaga av Drömfabriken. Linda själv verkade däremot ha kunnat fortsätta ett par timmar till.

Det som Linda Aronson specialiserat sig på är att försöka hitta någon slags ordning för berättelser som inte passar in i de vanliga modellerna för struktur. Försöker man analysera filmer som 21 Gram, Crash, Babel, Magnolia eller Short Cuts utifrån det förhärskande systemet med tre akter eller Christopher Voglers modell (The heros journey) stupar man ganska snart.

Standardmodellerna kan också bli knepiga när det inte finns bara en uttalad huvudperson utan flera. Av de filmer som ingår i exempelsamlingen för manusboken har t.ex. både Fargo och De Andras Liv mer än en person i mycket nära fokus.

I FARGO >> kretsar början filmen runt Jerry Lundegard (William H. Macy) och hans iscensättning av kidnappningen. Men när det gått drygt 30 minuter dyker polisen Marge Gunderson (Frances McDormand) upp och tar allt mer över funktionen som huvudperson.

I DE ANDRAS LIV >> följer man inte bara stasiagenten Wiesler nära inpå skinnet utan även dramatikern Dreyman som också helt ensam står i fokus under drygt tio minuter i slutet av filmen.

Linda Aronson försöker alltså hitta mönster för att komplettera de traditionella metoderna att strukturera filmberättelser. Med stor iver och stark målmedvetenhet kastar hon sig ut och gräver i ett område där få andra har vågat sig in. Mitt intryck idag är att detta är klart värt att titta på.

Själv hade jag med mig 24 sidor (!) anteckningar att renskriva från de två och en halv dagarna. Det kommer också att sätta avtryck i boken genom att Linda Aronson föreslår analysmetoder för filmer som jag tidigare varit tvungen att sortera bort som "undantag".

Tanken är att ge en lite mer utförlig bild av hennes teorier här på bloggen sen när jag sammanställt anteckningarna. Tills dess rekommenderas ett besök på hennes sajt www.lindaaronson.net >> där man kan se lite mer om vad hon gör.

© adastra media

---

Andra bloggar om: film, filmmanus, att skriva filmmanus, dramaturgi, skrivande, skriva, linda aronson