Robert McKee - Noterat från seminariet (1)

Detta blev liggande lite väl länge, men nu har jag till slut haft tillfälle att sammanfatta de 20 sidor anteckningar jag hade med mig hem från seminariet 7-9/11. I datorn finns det nu ett 10 sidor långt worddokument. Det är ju lite mycket att lägga ut på en gång så det kommer i omgångar.

Självklart går det inte att förmedla mer än en bråkdel. Men jag hoppas i alla fall att i åtminstone någon liten mån ge en bild av den bredd och det djup McKee har i sina resonemang. Den som blir nyfiken har möjlighet att fördjupa sig i hans bok >>

McKee inledde med att fastslå reglerna. 100 kr i omedelbara böter för den stackare vars mobil ringer, inget prat mellan deltagarna i salongen och inga frågor eller narcissistiska kommentarer under pågående session. McKee berättade med uppenbar förrtusning hur han låtit köra ut en höjdare från något större mediabolag för att han inte kunnat låta bli att skicka SMS under föreläsningen.

Men en sådan start vill det till att man levererar. Och det gjorde McKee verkligen. I princip talade han oavbrutet i tre dagar mellan 09:00 - 20:30. Som tur är lyckas han vara både underhållande och pedagogisk.

Om internationellt gångbar film och behovet av en bra story

McKees utgångspunkt var att vi skulle lära oss att skriva manus som har en internationell potential. I Europa produceras 800 filmer per år men endast 2 procent av dessa når ut över nationsgränserna. För att en film ska bli internationellt gångbar krävs en kombination av två saker. Receptet är att skriva kulturellt specifika historier som innehåller universellt mänskliga frågeställningar.

Det kulturellt specifika behövs för att biobesökarna är nyfikna på det som är annorlunda. Det universellt mänskliga behövs för att publiken ska kunna känna igen sig.

Och det måste finnas en bra historia. Den slutsatsen drog McKee efter många år som lektör på filmbolag. Det hjälper inte att man har genomarbetade rollfigurer, välskrivna scener med bra dialog och ett maffigt bildberättande. Utan en bra “Story” kan det inte bli bra film.

Och vi människor behöver historier. De hjälper oss att tolka livet. Livet i sig är utan mening. Det är ett oordnat kaos. Berättelser hjälper oss att se en mening med det vi upplever.

Men det räcker inte med en bra historia. Den måste också berättas på ett bra sätt. För att kunna göra det krävs det både talang och hantverkskunnande. I skrivandet behövs en litterär förmåga att skapa bilder i andra människors medvetande men man måste också veta hur man ordnar dessa bilder till en känslomässigt engagerande berättelse. Det är här strukturen kommer in. Men det Robert McKee vill lära ut ska inte ses som en formel utan en form.

…

Fortsätter i del 2 >>

© adastra media

---

Andra bloggar om : McKee, Story, filmmanus, dramaturgi